ChillaNer bloggen

Jag började för några veckor sedan att förmedla Reiki healing till min dotter. Hon har varit inne i en anfallsperiod när det gäller epilepsin så tyckte hon kunde behöva lite avslappning samt energi.

I samma veva som jag började med det så fick hon gå på semester, och därmed mindre påfrestning på henne.

Och i samband med Reiki så masserar jag hennes ben med.

Resultatet på snart 5 veckor endast 1 ep-anfall, helt plötsligt börjar mina vänner förstå hennes tal. Till och med att jag reagerade på hur tydligt hon säger orden nu.

Min dotter ligger nämligen efter i talet, väldigt efter. Hon talar och vill prata, men det kommer ut extremt otydligt vanligtvis. Detta har ju självklart ställt till problem för henne i samspelet med andra.

Så nu är frågan: är det Reiki som hjälpt henne? Eller är det semester, massage, mindre stress, eller att hon tagit ett naturligt steg i sin utveckling?

Svaret har inte jag. Vet bara att jag kommer att fortsätta med att ge henne Reiki när jag känner att det behövs. I nuläget innebär det 2-4 kvällar i veckan.

Elliot däremot smiter iväg varje gång jag försöker ge honom Reiki. Djur säger till att de inte vill ha mer genom att gå iväg har jag fått lära mig. Men gällande honom tror jag han är lite rädd för det nya ? så jag försöker ge då och då ändå, en dag kanske han stannar och tar emot ?

Nu är de populära semesterveckorna för detta år förbi och en stor del av Sveriges befolkning börjar jobba igen.

Jag själv jobbar hela sommaren, vilket har kännts helt ok. I början var jag orolig att jag skulle behöva en vecka åtminstone då jag visste att jag var ledig. Men det har gått otroligt fort, helt plötsligt är vi redan i augusti ?

Men till er som nu går tillbaka efter härlig semester så delar jag denna artikel på Aftonbladet

Välj lycka! så slipper du jobbångesten

För din egen inställning till (arbets)livet gör skillnad ❤

Alltså detta är himmelriket för oss i år.

Jag har ingen semester (förutom att vi smet iväg till Kolmården) utan vi kör hemester när vi kan.

Soliga varma dagar växlar vi mellan att vara i badet eller inne med AC:n på.

Och vi slipper värmeslag och ep-anfall ?

Elliot vaktar oss i badet eller ligger inne och njuter av svalkan.

Men det är inte någon vuxen spa bad som vi har utan leksaksfylld äventyrsbad ???

Jag vet att när jag kliver i så är det blött hår och urtröttad efter lek som kliver ur. Men istället för att gömma mig ifrån värmen så kan jag leka och umgås med min lilla skrutta det är guld värt för mig som ensamstående.

Önskar bara att jag kunde dela detta med maken, altanen var ju hans projekt som han planerade bygga nu under sommaren.

Så även när jag njuter av sommaren på nya altanen med sol, bad och bus så är saknaden stor i mitt hjärta. Detta var ju inte hur denna andra sommar skulle bli här i huset.

Tanken var att vi gemensamt skulle ta tag i trädgården nu i år efter att ha observerat och kännt efter under förra sommaren.

Men livet går vidare, och jag väljer att inspireras av mitt liv med min make istället för att tungas ner. Saknaden kommer alltid att finnas där, men den ska inte hindra min lycka idag eller i framtiden.

För nog känner jag mig lycklig, har ju en härlig dotter som ser till att jag lever i nuet. Har familj och vänner som finns här för oss ?

För någon vecka sedan så hade jag dåligt med bokningar, har varit det under våra populäraste semesterveckor ?

I alla fall så tog jag 2 dagar ledigt mitt i veckan och utnyttjade aktivitetspaketet min dotter fått från Min Stora Dag.

Bokade hotell som ingick i paketet, ordnade hundvakt och så åkte vi iväg på en lång bilkörning.

Dag 1, så åkte vi till hotell och bara va, det var så otroligt skönt. Jag hade inga skolböcker, ingen bokföring, inget jobb med mig alls. Utan bara va, bara titta på tv-program, bara myste, bara njöt.

Dag 2 så åkte vi på Kolmården som ingick i paketet det med. Vi var där när det öppnade. Vi tittade på djuren, var på Bamses Värld.

Och vi slapp dåligt humör, värmeslag och ep-anfall ????

Däremot vart skruttan helt slut i kroppen så var tvungen att ge upp redan efter 14, då orkade hon inte ta sig upp i rullstolen något mer. Hon föll bara ihop när hon försökte balansera på ett ben för att komma upp i rullstolen.

Så då tog jag beslutet att avbryta och så åkte vi hem igen. Men vet ni vad, rätt val för hela resan är ett gott minne för livet för oss alla ??

Och jag känner mig stolt över resan, då jag ordnade allt utan att stressa, så det var verkligen semester även för mig som skulle ordna allt ?