ChillaNer bloggen

Men vissa av oss är sjuk i utmattning.

Det är en jävla skillnad att känna sig slut på helgen efter en veckas heltidsjobb, familj och aktiviteter. Eller slut i kropp och själ av tanken att gå på toaletten som ligger 3 meter bort för att kissa.

Är du ”bara” utmattad så fattar du inte hur jobbigt det är för dem som är sjuka i utmattning.

Jag har legat i situationen där toalettbesök var dagens största utmaning. Dusch var jackpotten i energi om man gjorde det för att man kände att man ville, inte för att resten av familjen krävde det.

Vi lever i ett stress samhälle idag. Inte nog med att bara jobben blir mer stressiga och krävande så blir även hemmet det. Vi får så mycket info om allt som vi ska ta till oss och tänka på. Använd inte sköljmedel, får inte äta den frukten, bara vara ekologiskt, nä men ekologiska fuskar det är skit det med osv.

De som blir utmattade är de med ”duktiga personen syndromet” (NPF-personer har ökad risk för utmattning), där man vill vara den som ställer upp och fixar och klarar av. Man trivs med att människor kan lita på en och man levererar.
Men ju mer som läggs på, desto mer riskeras att tappas.

Vi måste bli bättre på att släppa och säga nej det fixar inte jag och lita på att någon annan kan göra det. Och kan ingen annan, då är det dags och se över vad som kan ändras.

Min dotter har sömnproblem, jag får aldrig sova hela nätter och sällan 5 timmar i ett sträck. Hon har även epilepsi och har haft anfall i sömnen, tyst krampandes i sängen.
Så vi sover tätt intill varandra, så jag ska känna henne. Så att hennes kramper ska väcka mig.
Så jag får aldrig sova för djupt, för tänk om jag missar en långvarig kramp som kräver medicin?

Jag bor i Gävleborg, har begärt ep-larm till min dotter varenda gång jag varit till läkare och habilitering. Går inte att få, skrivs inte ut, sök fonder, köp själv.

Min dotters sjukdom får jag acceptera, leva med. Men resten av livet kunde jag anpassa tack vore min make.
Jag arbetade 50% medan han levde för att orka, ekonomin var krass men gick ihop.
Nu lever jag på omställningpension och ekonomin är krass.

När min make dog så kunde jag ändra 2 saker i mitt liv.

1. Jag kunde ta åtgärder för att få stopp på de konstanta trakasserierna vi stått ut med i åratal. Åren innan min makes bortgång hindrade han mig, då han var rädd för konsekvenserna för familjen om man ”petade på björnen”.
2. Jag utbildade mig och startade eget företag. Detta kunde jag göra tack vore omställningpensionen som jag inte hade en aning om att jag skulle få. Den gav mig valmöjligheter när jag behövde det som mest.

Dessa två förändringar är mina livräddare.

Ena tog bort den största stressfaktorn från mitt liv. Den andra gjorde att jag kunde anpassa livet efter det som inte går att förändra.
För sömnproblem och epilepsi går inte att sudda ut liksom.
Men jag kunde anpassa min arbetssituation till det jag klarar av med en zombie hjärna, för får man aldrig sova ordentligt så är det vad man har.
Vissa dagar är bättre än andra.
Och tack vore mina förändringar i livet så håller min kropp, själ och till och med hjärnan på att vakna till liv igen.

Så det finns hopp efter utmattning, men jag är otroligt vaksam på om det skulle vända åt fel håll.
När jag känner stressen byggas upp eller orken tyna så ser jag till att planera in ledighet oavsett hur mycket jag har att göra. För jag vet hur jobbig vägen tillbaka från utmattning är och jag vill inte förlora det som jag vunnit och mår så bra av. För JAG mår bra idag och det var det länge sedan jag gjorde.
Även om jag lever i saknad och sorg så mår jag bra. Det är en härlig känsla att kunna skriva det ärligt. Jag mår bra.

Ps.
Jag rekommenderar inte att starta eget företag och plugga när ni är utmattade.
Den utbildning som de flesta kan läsa på 10 veckor tog bra mycket längre tid än så för mig.
Att lösa en sak när det gäller företaget som jag skulle kunna lösa på 10 min i om jag var 100% frisk kan ta mig dagar.
Men för mig var alternativet sjukskrivning från ett arbete jag inte kunde fixa alls utan sömn och alla strider med läkare och försäkringskassan för min skull med. Jag strider ju med dem samt omsorgen redan för min dotters skull.
Så av alla val, var de jag gjorde de enda val som kunde leda till friskhet.

Jag fick förmånen att vara med i Reiki förbundets monter på Alternativmässan i Gävle igår (14/9-19).

Det var första gången jag ens gick på denna mässa och definitivt första gången jag stod där och informerade och gav prova på behandlingar.

SÅ mycket intryck, så många människor, så många möten och så mycket glädje.

Jag vet inte om det bara var vår enorma entusiasm som gjorde att vi tyckte det var så mycket glädje där, men en härlig upplevelse var det i alla fall.

Det var roligt att få prata med så många människor och berätta om Reiki. Och att vi alla fick möjlighet att marknadsföra oss själva var inte dumt.

Tuula som var den som anordnade detta hade hunnit med att göra i ordning en tävling.
Är ni nyfikna på hennes verksamhet så har ni länken här: Tuulas hela själen

Sebastian lockade jag med mig från Reiki kursen förra helgen så han har inte något eget, än. För nog tror jag att det kommer något i framtiden där.

Själv hade jag med mig några broschyrer och rabatter som jag delade ut.
Hem hade jag med mig lite extra, för inte går det att vara så nära kristaller strax efter att man lärt sig använda dem i Reiki.

Jag köpte bok att ha på ChillaNer då jag kommer att erbjuda kristallhealing i framtiden, samt kristaller att ha där med . Och sådant jag kände att jag behövde själv.
Och ett rosenkvarts hjärta till skruttan.

Insåg idag att jag tänkte lite galet när jag tackade nej till kristallernas kvitton. Detta med bokföring är lite irriterande.
Nåja, lärdom till framtiden. Ta alltid kvitton till allt som kan hamna på jobbet.
Boken tog jag kvittot till, samt Ikea kvittot då jag stannade till där på hemvägen. Jag har ju lite stadigare ström av kunder så jag hinner inte alltid tvätta upp handdukarna jag köpte tidigare. De små vita jag hade sen innan företaget är bra reserver, även om de är lite för små egentligen.

Och om jag skulle vara med på ett sådant här event igen någon gång? Absolut! Säg bara till när så ska jag försöka ordna barnvakt

Ohhh så spännande helgen var.

Dag 2 fick vi lära oss ännu en teknik i distanshealing och sen även att använda kristaller och stenar. Så spännande.

Och det kändes en skillnad när man fick Reiki då kristallerna fick jobba.

Sen att man kan ladda dem och låta dem sända energi långvarigt var riktigt spännande.
Måste komma ihåg att ladda upp min mera idag, för helst skulle man göra det dagligen.

Jag har ju blivit ordentligt troende på Reikins kraft under sommaren då det gör så mycket för min dotter.
När jag skulle ge henne den starkare Reikin så reagerade hon på samma sätt som när jag började ge henne Reiki från början.
-Nej, inte Reiki nu, massera mig.
Skruttan då ? , är man ovan med energin kan det vara lite obehagligt om man inte är beredd på det. Men hon kommer fortsätta få små doser av den kraftiga och så får hon mycket av den hon känner igen och ber om emellanåt nu för tiden.
(samma energi är det ju, men olika kraft. Tänk er vattenkranen som går att reglera i styrka typ)

Härligt gäng var vi med, det gör hela upplevelsen mycket bättre.

På slutet fick vi dra ett nytt kort

Ehhh, ja, det stämmer väll. Just nu är det jag som skapar mitt nya liv. Jag väntar inte på att någon annan ska göra det åt mig.

Ibland möter man murar i livet, då kan man välja att försöka rasera dem, gå runt dem eller välja en ny väg.

Jag står inför ett sådant vägval just nu, stått vid den muren tidigare och vet nu att det enda valet som egentligen finns kvar är att välja en ny väg. Så nu blickar jag bort från muren och mot de mer öppna landskapen och ser vart dessa vägar för mig.
Det är väldigt svårt och jag lämnar en del av mitt hjärta vid muren. Kanske hittar det tillbaka till mig i framtiden, kanske inte.

Nu blickar jag mot framtiden, inte bara blickar utan skapar vår framtid.
Min och skruttans där vi rår om varandra och alla andra som vi möter på vår väg.
Glöm inte att le mot de vandrare du möter, det leendet de får kan vara deras enda solsken den dagen ?

ÄNTLIGEN!
Detta har jag sett fram emot så mycket då Reikin har hjälpt min lilla skrutta så mycket.
Under denna helg kommer jag att lära mig symboler för starkare Reiki, att kunna skicka på distans och lite om kristaller.

Skriver detta tidigt på söndag morgon, så har haft en dag av 2. Blivit initierad och fått prova på att använda dessa symboler och skicka på distans. Så spännande. Tyckte det var speciellt coolt att få, kändes så varmt och skönt och behagligt.

Ska bli spännande och se hur denna dag blir 🙂

Jag har under några år kikat på tarot men inte känt att det var för mig riktigt, jag har velat ha något mer handfast gediget som jag kan känna, klämma på i mina händer.

Men åren går och förändringar sker, så under detta år av förändring har jag varit in och sneglat och finderat på Silvermånes kurser flertalet gånger.
Men dessa blir fullbokade fort och jag vet ju inte hur mitt liv som är i sån otrolig förändring ens ser ut om 2 månader ännu mindre om ett halvår.

Men så hände det att hon hade en sen avbokning, när hon hade kurs i grannbyn. Såg detta när jag var på väg och skulle lägga mig på kvällen, skrev snabbt på inlägget att jag var intresserad men behövde kolla barnvakt bara.

Nästa dag hade jag ordnat barnvakt och åkte iväg på kursen. Ja, helt rätt det började samma dag!

Stressade och funderare om jag skulle klara detta.

Men det gick bra, så fascinerande att det stämde det vi fick ordspy ut liksom. Nog för att jag har haft bra instinkt och föraning tidigare med. Men nu får jag verktyg som hjälper mig att göra det mer medvetet.

Samt att det är ett trevligt gäng hjälper ju.

Nu ska Narren få följa mig ett tag, och jag känner ju att jag har ju redan under detta år hoppat på narrens resa där jag upptäcker livet på nytt och vandrar okända vägar med hopp, framtidstro och optimism.

Denna kurs hoppade jag på för min egen skull, inte för företaget faktiskt. Utan för att jag själv ville.

Folk som hör min historia tycker synd om mig, tycker jag är stark och modig som vågade starta ChillaNer

Men det var ju faktiskt ett tvång. För alternativet hade varit att jobba kvar inom äldreomsorgen, med arbetstider som inte fungerade något mer (det hade de ju faktiskt inte gjort på många år). Arbeta i ett jobb som blir stressigare och mer krävande och i slutändan gör att man går hem och känner att man önskade att man gjort mer.

Det andra alternativet var att hitta ett nytt jobb. Jag sökte andra jobb faktiskt, som barnskötare. Är ju utbildad till det, men skulle jag ha orkat att jobba med barn i hög volym hela dagarna för att sedan hämta min dotter som skulle vara övertrött och ha hög volym? Skulle hon orka dessa långa dagar?
Plus hur hade mina kolleger känt när jag vabbade hela tiden då min dotter har lätt att bli sjuk, precis som jag.

Funderade även på att ta studielån och plugga till tandsköterska. Varför? Skapligt kort utbildning, bra lön och skapliga arbetstider. Jag beställde hem information och ställde in mig på detta. För det verkade vara bästa alternativet.
Och det kändes inte roligt alls.

Sen kom vändningen som jag inte visste om, det som förr kallades ”änkepension”. Helt plötsligt öppnades det upp ett nytt alternativ. Plugga utan att behöva ta studielån.
Kanske plugga något som jag brann för…

Här började jag kolla upp socionom utbildning, för den kunde leda till kurator, socialsekreterare m.m.
Men jag var ju utbränd, skulle jag palla högskoleutbildning, med ett barn som inte sover på nätterna, har epilepsi och kommer att kräva mycket av mig när hon blir äldre om vi har otur?

Medan jag kollade på alla dessa utbildningar så dök det upp tanken på något annat, något som jag funderat på så många gånger genom åren. Massage. Började titta, började fundera, började räkna, började DRÖMMA.

Och där någonstans så kom drivet, jävlar anammat, den finska sisu glöden som sa att detta fixar du! Detta kan du göra.

Från det så har det fortsatt rulla på, helt plötsligt är jag faktiskt egen företagare. Jag jobbar med något jag brinner för. Jag är glad över mitt jobb. Det ger mig mening.

Men det viktigaste av allt, jag gjorde det som krävdes för att kunna finnas där för min dotter!

Det är inte synd om mig, även om jag gått igenom en tragisk förlust och sörjer, så har jag en positiv syn på livet. Jag är inte full av bitterhet, jag vill fortfarande hjälpa andra för jag har fortfarande ett öppet hjärta. Så inte är det synd om mig. Men det är synd det som hände.

Jag är inte stark, jag gör det som krävs för att överleva. Jag gör valet att fortsätta försöka se på livet med glädje och dela den med andra, eller bara njuta av den själv.

Jag är inte modig. Jag vart knuffad ut från en klippa, jag hade inget annat val. Alla andra val hade slutat i utbrändhet, bitterhet och depression.

Genom allt har jag haft min makes styrka, mod och guidning med mig.
Mina ledord: För min dotters skull och för sjuttsingen ChillaNer och ta hand om mig med! För annars orkar jag inte.

Idag är första gången jag har haft öppet för bokningar på en helg. Jag har ju varit snäll och tagit emot när folk frågat, men nu är har det varit öppet för bokning genom bokadirekt.se

Och det innebar tydligen att jag skulle vara ledig mitt i veckan istället, för ingen bokade in sig på onsdagen. Det innebar en dag av plugg och pappersarbete för mig istället.

Jag har ju börjat en triggerpunktskurs och den är helt fantastisk. Jag har inte hunnit läsa på oerhört mycket än, men vilken nytta det lilla jag läst gör. Jag kan verkligen få folk att släppa sin smärta och spänningar på en gång. Sen är det viktigt att komma ihåg att regelbunden behandling är viktig och har man haft ont länge, det tar det lång tid att komma tillbaka helt.

Och även om det inte var många som bokade in sig på denna första lördag för bokning, så kändes den lyckad.
Om tre veckor är det en söndag som ligger ute för bokning, så passa på medan det finns möjlighet att boka.

Jag har fått höra så många gånger att jag är så stark. Speciellt på senaste tiden efter att jag plockat upp bitarna av mitt liv igen nu som änka. Men jag har fått mycket hat över det med genom alla tider. För jag är ju så jävla stark, så tydligen är jag inte mänsklig.

De som känner mig, vet att jag har varit nedbruten, att jag byggt upp mig igen. Att min styrka kommer från alla gånger som jag har blivit mobbad, från alla jag förlorat, allt jag gett upp. Styrkan kommer från allt jag gått igenom, sett, erfarit. Från min familj, mina vänner, min make och min dotter.

Jag är inte stark som ett berg som är oföränderlig, som står pall för det mesta. Som är hård, kall och okänslig. Det är bilden jag får från många att jag är stark som står pall för allt, som fortsätter att orka.

Nej, min definition är jag är stark som ett träd ute på ängen. Som väder och vind påverkar, som följer årstidernas växlingar, tappar löven, vilar djupt för att kunna blomma upp igen. Som när det blir drabbat av katastrof, eldhärjats, blir starkare. Får djupare rötter, får märken, ärr men fortsätter att växa, börjar om. Förändrar sig. Alltid i förändring, alltid växande.
Stark som tål att leva där mitt i allt, men behöver solens värme, bli sköljd av regnet, tappa löven till höststormen, krypa under snötäcket för att kunna blomma upp däremellan.
Ensam är inte stark, men man klarar det. Men med familj och vänner går det mycket lättare.

Filosofiska tankar så här på en fredag

Jag har tappat räkningen på hur många av dessa jag gjort genom åren. Med andra ord många har det blivit, så många att jag kan mönstret i huvudet även när jag inte gjort någon på ett år ?

Jag och skruttan var iväg och kollade in EMRAs i Valbo, en garnaffär med stenar och rökelser. Och då köpte jag detta garn.

Men det tog slut mitt i sista tentakeln så fick åka igen. Så igår köpte jag ett till nystan och träffade Ernesto, honom gillade jag. Han är Reiki master och livscoach så intressant människa för mig att prata med ?

Så är ni ute efter garn så kika in där. De har även en lekhörna för barn, så även om jag har haft skruttan med så har jag fått kika runt i lugn och ro ?

Onsdagar har jag erbjudit senare tider för behandlingar, 5 onsdagar och endast en gång har det utnyttjats.

Men jag har lagt märke till att fredagar och då speciellt på eftermiddagen är populärt, så funderar på att ta senare tider då istället. Jag har ställt frågan på min fb-sida, så får se om någon är intresserad av det eller inte.

I alla fall så var det inte bara ledigt igår utan ett härligt åskväder med. Älskar dessa, har alltid gjort. Men tyvärr är Elliot åskrädd, så han kurade ihop sig hos mig. Då passade jag på att ge honom en Reiki behandling. Vilket han verkade uppskatta.

Och min lilla skrutta hade tjatat sig till att sova borta, så jag tittade på vuxen filmer Dark Tower och Downsizing så skönt att titta på annat än barntillåtet.

Startade morgonen med film och godis i sängen, inte ofta jag kan starta upp dagen så precis ? och det märktes då Xbox:en i sovrummet behövde en halvtimme på sig att uppdatera först.